När söndagen gått och blivit eftermiddag konstaterar jag att förnuftet fortfarande är långt borta. Och i samma andetag säger jag att jag gillar det.

Och när jag kom till jobbet i morse förresten. Då hade jag sovit inte mindre än… TRE heliga timmar. Men varför sova när man kan vara vaken, liksom?