Hyllning till flow.
Jag skulle inte kunna sagt det bättre själv.
We were standing all alone you were leaning in to speak to me
Acting like a mover shaker dancing to Madonna then you kissed me
And I think about it all the time
Sweet temptation rush all over me
And I think about it all the time
Passion desire so intense I can’t take anymore because
I feel the magic all around you
It’s bringing me to my knees
Like I wanna be
I’ve got to be chained to you
Tell me it’s madness, I barely know you
Hotell Tylösand blir bäst i test i Plaza kvinnas spa-special. Och jag känner bara att jag måste dit, igen och igen. Var så många år sen nu, men det beror väl på att ingen vill åka dit längre. Själv måste jag säga att det är sjukt värt pengarna att betala en natt och kanske till och med en behandling, nån som vill med? Alla svar mottages extremt tacksamt.
Tänder.
Nu blir det lite pedagogiskt här om tandgnissling. Glädjande nog hade jag inga hål, mindre glädjande var att kalaset kostade 700 spänn EFTER 300-kronorsrabatten. Är det inte så man bara vill gå och kräka ner nån? Fick dessutom reda på att det hade kostat mig det halva på lansbygden, jävlar. Orsaken att det blev så dyrt var att enbart tandstensborttagningen kostade 360 jävla spänn. Och just det momentet är ju inte ens skönt. Det som är behagligt är ju när dom bara klämmer och gosar runt liksom.
En bettskena mot gnissling kostar för övrigt mellan 2 och 3 000. Det är vad vi brukar definiera som ett hån. Och gnisslingen är inget som direkt skadar mig, därför måste jag suga på det lite.
I vilket fall tänkte jag illustrera i bilder vad som egentligen hänt med mina tänder efter att ha legat ett antal timmar i ett sjuk position som jag fick testa på idag. Det är två tänder som jag framförallt gnider mot varandra, den ena av dem har ur min synvinkel enbart blivit snyggare till följd.
1 och 2 visar de tänder som omformat sig efter gnisslandet. Som ni ser passar de perfekt ihop i det här smått bisarra läget. Går knappt att uppbringa i vaket tillstånd.
Den inringade tanden har blivit helt platt, nice! Att den där nere är sne behöver vi inte lägga märke till.
Här på andra sidan är huggtanden kvar. Rätt fult om ni frågar mig.
Sådärja, nu kanske ni lärt er något nytt.
Kul!
Lars sjunger ”Det börjar verka kärlek banne mig” i morgondagens Idol. Det är ju bara så ROLIGT. Nu har ju jag börjat störa mig på Lars som ni kanske hört, men jag tycker ändå att Sepideh ska åka ut. Hon har haft fel låtar varenda vecka, helt identitetslöst. Och imorgon blir det alltså ”Främling”. Känns lite som att jag kommer gå och ”koka kaffe” under den låten. Alternativt fila naglarna.
Håååååål.
Är på väg till tandläkaren och ja, det är första gången jag går sedan jag blev så lastgammal att jag måste betala skiten själv. Har inte varit på två år men inser såklart att det är läge och sen gnisslar jag tydligen tänder som bara den nuförtiden och det bör väl åtgärdas antar jag.
Rädslor:
- att jag har mer än tre hål (relativt troligt, men det borde väl räcka med ett?)
- att det kostar mer än 1000 spänn att fixa gnisslet (troligt)
- att jag måste skaffa löständer (inte så jättetroligt)
- att jag måste dra ut alla visdomständer/påbörjade sådana eftersom de förstör min käft (inte så troligt)
Alltså egentligen så ÄLSKAR jag verkligen att gå till tandläkaren, det är så skönt när nån rotar runt i munnen och det är ju inte långtifrån massage egentligen. Problemet är att man måste betala, men det fattar väl vem som helst. Dessutom så tar ju själva undersökningen bara tio minuter ungefär och det är alldeles för kort för en massage…
Och inget är romantiskt.
Det var ett program om Håkan Hellström igår. Och det var ganska bra, men kunde såklart varit bättre. Hans i särklass bästa låt ”Magiskt men tragiskt” omnämndes till exempel inte, och det är ju lite tragiskt i sig. Själv upptäckte jag den på en av bussresorna man minns av misstag och har varit fast sen dess. Egentligen hade jag nog inte lyssnat så mycket på Håkan innan dess, men det var lite som en vändpunkt att se honom på Hultsfred ‘05 och inse att han kanske inte var så himla dålig. Efter det lade jag in hans första skiva i mp3spelaren och lyssnade slumpartat. Och det var då det hände. Det blev magiskt och tragiskt och jag kan i princip inte lyssna på den utan att gråta. Inte än idag.
Sen blev det en höst då jag försökte lära mig spela ”Det är så jag säger det” och gillade ”Ramlar” och så satt jag i min ensamhet och bara lyssnade och lyssnade.
Jag gillar inte Göteborg, men jag gillar Håkan Hellström.
Inte så mycket på de senare skivorna, dock. Men lyssna 2.30 – 2.50 i Magiskt där.
Choklad ska inte vara här.
Testa aldrig ansiktsmasker av choklad! Det säger jag bara… Sitter med resterna av min nu, och det känns verkligen som att ha nån människas kräk i ansiktet. Sånt kräk som blir efter en kväll fylld med chokladfrosseri typ. Inte för att jag brukar kräkas choklad, men man får väl använda sin imaginära förmåga.
Riktigt äckligt alltså…
Aldrig mer.
Lyssnar på Foo Fighters självbetitlade alster och bittrar mig över att pappa såg dom live i förrgår någonstans på andra sidan jorden. Själv sitter jag och stirrar ut över en lövfylld gata och tänker att jag är ganska trött på att plugga men man har ju åtminstone något att göra. Risken är ju faktiskt överhängande att man snart är arbetslös.
Men visst, det är bara etiketteri. Jag kan likväl säga att jag tar ett par sabbatsmånader och pluggar på halvtid. Det låter ganska mycket bättre, right?
Jag har faktiskt att göra.
Denna vecka gläds vi åt Gunnar Nygrens fantastiska studie ”Yrke på glid”.
Idag insåg jag förresten att dagens föreläsning kanske var den sista föreläsning jag kommer gå på under hela min utbildning. Och det är SJUKT, annat kan inte sägas. Nu återstår bara den värsta delen, då man måste göra allt själv… För det är väl inte precis så att jag räknar med en sympatisk handledare när lärarna överlag varken behagar svara på mail eller komma ihåg överenskomna möten. Jag är jäkligt trött på arrogansen på universitetet, rätt skönt att sköta sig själv ändå.
Ikväll ska jag och Alvar gå på ”High School Musical 3″, ska man säga det högt eller inte? Saken är den att det enbart går barnfilm på bio just nu, det är spöket Laban och Mamma Mu och jagvetintevad och vampyrerna vågar då inte jag se så det var inte mycket kvar. Och vem missar en ursäkt att äta lite sötsaker?
Let’s twist again.
Något om gårdagen kanske bör förtäljas, men det får bli kortfattat. Kollar på Dansbandskampen och det är givetvis prio ett just nu.
Men det som bör sägas är väl att Björn Gustavsson var på Lagerlunden när vi var där. Dock insåg vi detta först när han skulle gå, då han drog på sig en luva och beslutsamt gick mot Pizza Napoli med Måns Möller i hasorna. Sistnämnde gnagare dök även upp på Grace, har dock svårt att tro att han fick några ragg där. Musiken på Gräjset var ganska b i övrigt, det bästa var väl typ Linda Bengtzing och DJn hade inte ens vett att spela Darins nya. Liza önskade och han sa ja, men icke sa nicke liksom.
Men vi hade kul! Kulkul var det och jag kände mig inte ens som en gammal hagga! Yay! Såg flera 85:or och det måste väl ändå betraktas som något positivt. Men! Oléo är nog lite bättre ändå. Oléo är liksom bara så… Oléo! Nästa gång går vi dit, ok? Sara btw, kan inte du komma hem så vi kan gå dit?
Samtliga gruppbilder från kvällen blev extremt b så det blir inte mycket av sådan publicering idag.
Dagens fadäs.
Idag var jag med om en smärre fadäs. Eftersom jag är en effektiv person – nåja – tog jag på mig bikinin redan innan jag stack till simhallen. Orka byta om en gång för mycket liksom. Kruxet var bara att jag inte tog med mig några underkläder att byta till, med andra ord insåg jag ganska snabbt att jag skulle bli tvungen att klä på mig jeansen direkt på kroppen. Och det behöver väl inte vara någon katastrof i sig, jag skulle hem direkt efteråt och simhallen verkade lugn på folk. Men sen vände såklart det också. Folk stormade in som om simhallen var nån slags Springsteen-konsert (typ) och när jag kom till mitt skåp för att byta om stod det minst en jävel på varenda kvadratcentimeter. Det var då paniken började komma. Jag förstod ju att folk skulle idiotförklara mig. ”Hallå, varför har hon inga trosor? Tänder hon på det eller? Tror hon att hon är lite kinky nu or what?”. Ja ni vet hur folk är!
Jaja, jag vet att folk inte bryr sig så mycket om andra än sig själva. Men mina jeans är verkligen så tighta att det är ett mindre företag att träda dem över höfterna.
Men det gick till slut. Hur obekvämt det var ska jag inte gå in på, men jag kan säga så mycket att det är uppenbart varför underkläder finns.
Om det bara hade funnits XL…
Tog en kortare shoppingtur idag på grund av kvällens festiligheter. Liza och jag ska till Grace tydligen, och ska jag vara ärlig så tar det mig inte emot. Har inte varit där på över ett år och därför känns det lite spännande.
Men tillbaks till shoppingen.
Från början hade jag tänkt köpa ett linne på Monki med en massa tryck å grejjer, och när jag gick in i provrummet var jag fortfarande ganska övertygad om att skynket skulle hem med mig. När jag såg mig bakifrån i spegeln insåg jag dock vilket enormt misstag det hade varit. Skärningen på helvetesplagget var som från en annan värld, har aldrig sett något fulare. Mer än på catwalken då, men den vill då inte jag gå på. Kan tyvärr inte beskriva plagget i ord men slutsatsen blev i alla fall att det enda som följde med mig ut från Monki var ett sånt där snöre för tjugo spänn.
Istället gick in på h&m och köpte mig två identiska tröjor i sann Idol-Lars-anda. Jag har aldrig varit bra på festkläder så när jag går ut tar jag helt enkelt bara vanliga, dock gärna nya, kläder och lite mer smink. Partylinnen har aldrig varit min kopp te, och har svårt att tro att det kommer bli det heller.
På tal om Lars så har jag börjat störa mig på honom, han är så jävla existensiell. Det vet jag inte om vi orkar med.
Jag bara måste citera lite.
Insändare i SvD idag om ICAs nya personliga rabatter:
”Vi har alltid handlat en viss typ av kattmat och får därför inte mindre än fyra olika rabatterbjudanden på kattmat! Så härligt – det är bara det att vår älskade katt är död och begraven och nu revs dessa relativt färska sår upp av Icas ”fantastiska” erbjudanden!”
Jag tror jag måste småle, vilken jäkla fjanttant. Jag tror inte ICA bryr sig så mycket om att hon byter butik heller för den delen, så hon kan likväl gå på Coop och dryga sig.
Det kallas fnatt.
Jag tror att jag har drabbats av en störning som gör att jag inte kan lyssna på liveinspelningar längre. Framförallt inte sådana med Winnerbäck, där är det som värst.
Mitt problem är att jag inte kan komma ifrån tanken på att publiken är hattifnattar, ni vet ”spökena” i Mumindalen. När jag nu läser på Wikipedia så står det att dessa väsen inte kommunicerar, men i min värld så låter de som en hop ylande ungdomar – hela tiden. Detta stör mig verkligen något oerhört så om någon har tips på hur jag kan läka mig så mottager jag dem gärna.
Janne och jag.
Idag målar jag dörrar i mitt hus och läser om Janne Josefsson. Första kurslitteraturen på länge – kanske någonsin – som faktiskt kan kategoriseras som ”trevlig läsning”. Det känns inte som att man pluggar, samtidigt som det är det man gör mer än någonsin. Jag lär mig så jäkla mycket mer av böcker där ordet ”man” figurerar och där de skönlitterära greppen flödar. Jag är ingen akademiker, jag gillar helt enkelt bara bra texter. Och akademiska texter kan många skriva, det är desto färre som klarar av den verkliga konsten.
Ja fy fabian vad trött jag är på den där textgenren man tvingas till! Och då menar jag de där mossiga, konservativa texterna vi oftast blir alltför manade att göra. Jag är så sjukt trött på den typen av text så det knappt kan beskrivas i ord. Eller ja, det skulle väl vara med några akademiska sådana i så fall.
”Det kan spekuleras i om den akademiska prosan egentligen är bra för dagens ungdomar. Det som måste utredas är huruvida den är utvecklande eller kanske snarare begränsande för människor. Kan det möjligen till och med vara så att den traditionella akademiska skolan gör våra barn till svagare, okänsligare människor? Denna studie syftar till att besvara just dessa frågor.”
Take it easy.
Jag är hyper helt utan orsak och måste sluta med det här. Jag måste gå och lägga mig och läsa min (nåja, inte så att jag skrivit den själv) avhandling och ta det lite lugnt.
Jag blir lite trött på mig själv faktiskt.
Update.
Den yngste är 15, mittenkillen (alltså han jag vill ha) är 18 och den äldste 20. Så nu vet ni det!
Jag vill vara tolv år.
Jaha, så det är såhär det känns att vara tolv år. Insåg med ens att jag omedvetet uppnår flera kriterier. Knappade till exempel in Jonas Brothers på YouTube nu och kollade på ”High school musical 2″ i eftermiddags. Har messat med varierande resultat hela kvällen och dagdrömmer om allt som man ska när man går på mellanstadiet. Jag är till exempel lite kär i sångaren i JB – lägg märke till att jag använder förkortningen – och han ser ju ut att vara MAX 17.
Kan ni förresten förstå att det fanns en tid när man tyckte 13 var en respektingivande ålder?
Anyhow.
Jag tror jag vill gå tillbaka till mellanstadiet, på riktigt. Kan verkligen inte hjälpa att jag känner för lite idoldyrkan och får gåshud av pixliga youtube-videos. Jag har seriöst knottror ner till vaderna just nu. Vet inte riktigt vad mitt problem är.
Men jag är väl bara fucking pubertal.
Mitt namn alltså…
Ok, nu sa den jäveln att jag var en man. Och han uttalade såklart på engelska, som alla andra killar. Hade det varit en brud hade hon tagit det på svenska, det är jag helt övertygad om.
Dagens två godingar.
Idag lyssnar jag på två superfåniga men påtagligt underbara låtar.
Suck.
Igår i skolan kände jag mig som en jubelidiot i mina nya skor. Jag kände mig som en polis, det var jobbigt. Man får väl hoppas att det är en vanesak men det var liksom som om jag bara ville gömma mina elefantfötter under valfritt bord hela förmiddagen. Jag måste verkligen prova ut en rad outfits som funkar med dessa skor, annars kommer min ångest över att dom kostade närmare 1500 stiga mig åt huvudet. Just nu känns ordet ”nätt” väldigt långt borta.
Sen måste jag säga att jag verkligen inte förstår mig på vissa människor. Upp som en sol och ner som en omelett. Plask plask. Man får väl bjuda till lite kan man tycka. I don’t get it.
Äntligen lite medialt utrymme.
Som vissa av er kanske minns skickade jag för ett tag sen in en anmälan till p3 om att jag ansåg att Hello Saferide hade gjort sin senaste hit på en slinga från en gammal Springsteen-låt.
Och nu har jag fått upprättelse!
Imorgon mellan 13 och 14 kan ni som orkar/vill/behagar lyssna på när mina konspirationsteorier tar över radiovågorna och även huruvida övriga lyssnare håller med eller ej. Jag kommer bli pissed om låten inte blir fälld, det är allt jag har att säga.
Spontana måndagsmorgonkänslor.
- Jag hatar Schenker Privpak, dom är dumma i huvet.
- Jag är inte på Hawaii, det är påtagligt.
- Jag äter för många polarpärlan.
- Brunkräm låter jävligt patetiskt, men det står på min shoppinglista.
- Jag längtar till julafton.
leave a comment