Ge mig fria händer please!

Det finns en sak som verkligen får det att klia i fingrarna på mig just nu. Faktum är att det började redan förra sommaren. Det har med jobbet att göra.
När man åker ut på hemtjänst så får man ibland träffa anhöriga. Och framförallt en brukar jag träffa.
Det roliga är att han ser ut som en rockstjärna (en snygg sådan) men är om detta fullständigt ovetande.

Han bär turkosa t-shirts från stormarknaden (min spontana gissning alltså, det kanske är Dolce & Gabbana), gummistövlar och en bra version av pottfrisyr. Han är ungefär 50, men ack så het.
Ibland vill jag bara säga det till honom.
”Du vet att du är skitsnygg va? Du vet att du skulle kunna få vilken tjej som helst om du gav mig fria händer?”
Jag misstänker nämligen med 99 % sannolikhet att han är ungkarl. Så tragiskt.
Men han är så omedveten, stackarn.
Så tafatt.
Så snygg.
Så söt när han med en liten pojkes röst hälsar när man dyker in mitt i hans frukost.

Som sagt, det kliar i fingrarna som fasen nu. Men det kommer aldrig att ske. Så sorgligt. Aldrig någonsin har jag grämt mig så över ett människoöde.
Det blir ingen makeover.

The kjol – still going strong.

Bilder efterfrågades, och jag är inte sen att lyda. Grejen är ju att utbudet av objekt är ganska begränsat just nu. Antingen blir det bilder på mig eller på hönorna, och ego som jag är väljer jag självklart mig själv.
Kanske blir hönsbilder en annan dag för den delen.

Kör fortfarande på jeanskjol så fort arbetsdagen är över. När jag inte går runt i bikini då vilket jag gör så fort tillfället bjuder. Idag var till exempel ett sådant tillfälle. Man får lite nudistkänsla faktiskt när man vandrar runt i de små trasorna. Det är nog så det känns, att vara nudist.